Idag när jag åtminstone sansat mig såpass att jag kan ta in information, började jag fundera på vad veterinären sagt egentligen. Var det en fraktur OCH ett ligament OCH en lös benbit eller var frakturen och benbiten samma sak? Satt skadan i leden eller ovanför eller nedanför?? Tusen frågor senare ringde jag dit och fick följande svar av sköterskan (på ett ungefär)...
Frakturen består av en spricka i armbågsleden...inne i själva leden....i den sprickan har det blivit en förskjutning och en benbit har trillat lös. Dessutom har ligamentet slitits av.
Hon sa även följande:
Det kommer att bli en svår operation och även om det går bra är det stor risk för artroser i framtiden. Att använda honom inom jakt kommer förmodligen att behöva uteslutas.
Han kommer alltså att få behandlas lite som en äldre hund redan som unghund. Motionsmässigt alltså. Fy, det är så orättvist!! Men bara han får leva och ha det bra så länge det varar....jag och Jonas är båda överens att bara det fixar sig så får vi ta röntgen varje år för att kolla upp eventuella artroser och förändringar....även om vi får betala det själva.
Egentligen vill jag inte ens tänka på det här med ersättning, men bara inte försäkringsbolaget börjar krångla eftersom det gäller lederna. Men man tycker ju att det är skillnad på ledproblem och ledproblem. Det här är ju ingen ärftlig skada. Fast man vet ju aldrig...de gör väl allt för att slippa betala ut pengarna. Hoppas vi valde rätt bolag!
tisdag 30 september 2008
Det värsta beskedet...
Vi åkte till Djurkliniken igår med förhoppningen att det skulle ordna sig nu när hältan började lägga sig. Efter undersökning beordrade veterinären röntgen och Kibo fick lugnande. Behöver jag ens lägga till att svansen viftade i princip konstant trots att han blev helt däckad.
Jag och Jonas fick vänta utanför medan sköterskorna fixade med röntgen. Sedan blev det ett himla spring och det knöt sig i magen. De hämtade in fler veterinärer och då blev jag säker på att det var något allvarligt i görningen.
Till slut kom veterinärens tråkiga besked...fraktur i armbågsleden samt lös benbit och avslutet ligament. De kunde inte säga så mycket mer innan de öppnat och sett hur illa det ser ut. Operation tisdag om en vecka (!) eftersom bara en veterinär kunde göra ingreppet. Jag frågade utan att lyssna på svaret vad som händer om inte operationen går bra...veterinären hade inga alternativ. Då gällde det att se till hundens bästa....vilket liv han skulle få.
Grinade hela eftermiddagen såklart och satt i telefon med bl.a. uppfödaren och syster som i sin tur ringt sitt förra jobb på F21 för att höra sig för. Var helt övertygad att vi inte kommer att få se vår vackra lilla hund igen efter operationen....att skadan skulle vara för omfattande. Försökte leta i minnet efter någon situation då skadan kunde ha uppstått. Grinade lite igen (typ varje gång jag tittade på hunden).
Den enda grej vi kom att tänka på var valpträffen hos uppfödaren då han busade runt en hel dag med syskonen. Annars har vi ju nästan varit mesigt rädda om honom. Att något skulle ha hänt på valpkursen är för osannolikt. Eller så har frakturen kommit ännu tidigare....kanske fanns den redan när vi hämtade hem honom. Sedan åkte ledbandet på valpträffen....för det var efteråt vi upptäckte att han haltade lite ibland.
Ja herregud hur ska det gå? Och hur ska vi klara oss utan Kibo om det värsta värsta blir verklighet?
Jag och Jonas fick vänta utanför medan sköterskorna fixade med röntgen. Sedan blev det ett himla spring och det knöt sig i magen. De hämtade in fler veterinärer och då blev jag säker på att det var något allvarligt i görningen.
Till slut kom veterinärens tråkiga besked...fraktur i armbågsleden samt lös benbit och avslutet ligament. De kunde inte säga så mycket mer innan de öppnat och sett hur illa det ser ut. Operation tisdag om en vecka (!) eftersom bara en veterinär kunde göra ingreppet. Jag frågade utan att lyssna på svaret vad som händer om inte operationen går bra...veterinären hade inga alternativ. Då gällde det att se till hundens bästa....vilket liv han skulle få.
Grinade hela eftermiddagen såklart och satt i telefon med bl.a. uppfödaren och syster som i sin tur ringt sitt förra jobb på F21 för att höra sig för. Var helt övertygad att vi inte kommer att få se vår vackra lilla hund igen efter operationen....att skadan skulle vara för omfattande. Försökte leta i minnet efter någon situation då skadan kunde ha uppstått. Grinade lite igen (typ varje gång jag tittade på hunden).
Den enda grej vi kom att tänka på var valpträffen hos uppfödaren då han busade runt en hel dag med syskonen. Annars har vi ju nästan varit mesigt rädda om honom. Att något skulle ha hänt på valpkursen är för osannolikt. Eller så har frakturen kommit ännu tidigare....kanske fanns den redan när vi hämtade hem honom. Sedan åkte ledbandet på valpträffen....för det var efteråt vi upptäckte att han haltade lite ibland.
Ja herregud hur ska det gå? Och hur ska vi klara oss utan Kibo om det värsta värsta blir verklighet?
söndag 28 september 2008
Är det inte typiskt så säg...
lördag 27 september 2008
Djurkliniken måndag kl 13.00
Vi fick tid ganska snart ändå. Är grymt nervös. Det allra värsta scenariot vill jag inte ens tänka på, men det finns inte riktigt i min verklighet ens. Just nu är det värsta att behöva operera finhunden våran. Tur att Jonas är ledig hela oktober så han kan vara vårdare i sådant fall. Vi är medvetna om att det kommer att gå pengar, för jag tänker inte ge mig förrän de röntgat både armbåge och bog.
Valpkorgen har ju Kibo vuxit ur för ett tag sedan och i veckan fick han en sprillans BIA-bädd som nu är placerad bredvid min sänghalva. Där sover man gott minsann! Jag måste säga att nu är nog den bästa tiden hittills. Det bitiga, valpiga har försvunnit (så gott som....bara när han blir väldigt uppspelt smånafsar han som ju brukligt är) och man kan goas och kramas och ligga nära godluktande blåsvart hundpäls. Det är ju bara så synd det där med hältan. Lugna koppelpromenader är ju inte på långa vägar lika trevligt som att utforska skogen i frihet med husse och matte, hitta lill-husse som gömmer sig bakom granar och stenar, jaga de sista fjärilarna på gräsmattan. Och älgskankorna får ligga kvar i frysen istället för att användas till att träna spårnosen.
cvbjiyf§
,3,0445
Det är i alla fall vad Kibo tyckte att han skulle skriva om saken när han hälsade på här vid datorn nyss.
=)
Valpkorgen har ju Kibo vuxit ur för ett tag sedan och i veckan fick han en sprillans BIA-bädd som nu är placerad bredvid min sänghalva. Där sover man gott minsann! Jag måste säga att nu är nog den bästa tiden hittills. Det bitiga, valpiga har försvunnit (så gott som....bara när han blir väldigt uppspelt smånafsar han som ju brukligt är) och man kan goas och kramas och ligga nära godluktande blåsvart hundpäls. Det är ju bara så synd det där med hältan. Lugna koppelpromenader är ju inte på långa vägar lika trevligt som att utforska skogen i frihet med husse och matte, hitta lill-husse som gömmer sig bakom granar och stenar, jaga de sista fjärilarna på gräsmattan. Och älgskankorna får ligga kvar i frysen istället för att användas till att träna spårnosen.
cvbjiyf§
,3,0445
Det är i alla fall vad Kibo tyckte att han skulle skriva om saken när han hälsade på här vid datorn nyss.
=)
torsdag 25 september 2008
Hältan inte bättre
Nu börjar jag bli orolig över Kibos hälta. Har kollat runt lite på nätet och det verkar som om många med liknande problem (hundforum och dyl) hos unghundar och valpar fått tråkiga besked. Det jag hittat som mest liknat Kibos symptom är följande:
Hur gammal var din hund?
6, nästan 7 månader
Vad kunde du själv upptäcka när du undersökte hunden?
Ingenting, tittat efter sår, svullnad, värme.
Var satt hältan?
Vänster fram.
Hur besvärades hunden?
Haltade efter han vilat/sovit, innan han "kommit igång" att röra sig. Sedan märktes oftast ingenting. Fanns undantag då han ibland haltade lite även när han rörde sig men de var inte ofta.
Vilka undersökningar gjordes av veterinär?
1:a veterinären kollade benet, böjde och hunden skrek till. Tog röntgenplåtar men inget syntes på dom.
Diagnos/anledning till hältan?
Visste ej, men pga längre hälta fick hunden smärtstillande att äta i 10 dagar och koppelvila i 14 dagar.
Hur blev hunden bra (om)?
Efter hunden ätit färdigt sina smärtstillande tabletter så började han halta igen.Besökte då veterinär nr 2 som var spec på hund. Han märkte också att hunden hade ont i benet. Trodde det var en sträckning i ledbandet. Röntgade och det stämde. Övre och undre armbågsbenet hade ej växt lika fort så det hade blivit en liten trappa där (vanligt hos valpar, brukar växa till sig) vilket orsakat att han sträckt ut ledbandet vid lek men större hund. Fick kortison insprutat i leden och ledbandet. Stödbandage i 1 vecka så han ej kan belasta armbågen på samma sätt, koppelvila i 14 dagar. Än så länge har hunden inte visat någon symtom på hälta men har bara gått 1 veckan sedan vi var till veterinären. Vi fortsätter koppelvilan i 7 dagar till. (obs, hunden får röra sig men under sansade former. Ej springa lös och ej busa med andra hundar)
...saxat från tråd på alltomhundar.com/hundforum.
Nu ringer jag veterinären imorgon så de får kolla upp Kibo. Jag har klämt och känt, försökt hålla honom i vila med koppelpromenader, gett massage...han är ändå stel och haltar när han vilat. Tänker inte ge mig med en diagnos på "växtvärk" eftersom jag läst att det inte egentligen finns en sådan diagnos. "Växtvärken" beror i sin tur på något annat och är enligt många hundägare på nätet något som vererinärer tar till när de inte riktigt hittar något annat fel. Ibland går det tillbaka och då spelar det ingen roll...men andra gånger gör det inte det och då är det värre.
Orolig matte nu...
Hur gammal var din hund?
6, nästan 7 månader
Vad kunde du själv upptäcka när du undersökte hunden?
Ingenting, tittat efter sår, svullnad, värme.
Var satt hältan?
Vänster fram.
Hur besvärades hunden?
Haltade efter han vilat/sovit, innan han "kommit igång" att röra sig. Sedan märktes oftast ingenting. Fanns undantag då han ibland haltade lite även när han rörde sig men de var inte ofta.
Vilka undersökningar gjordes av veterinär?
1:a veterinären kollade benet, böjde och hunden skrek till. Tog röntgenplåtar men inget syntes på dom.
Diagnos/anledning till hältan?
Visste ej, men pga längre hälta fick hunden smärtstillande att äta i 10 dagar och koppelvila i 14 dagar.
Hur blev hunden bra (om)?
Efter hunden ätit färdigt sina smärtstillande tabletter så började han halta igen.Besökte då veterinär nr 2 som var spec på hund. Han märkte också att hunden hade ont i benet. Trodde det var en sträckning i ledbandet. Röntgade och det stämde. Övre och undre armbågsbenet hade ej växt lika fort så det hade blivit en liten trappa där (vanligt hos valpar, brukar växa till sig) vilket orsakat att han sträckt ut ledbandet vid lek men större hund. Fick kortison insprutat i leden och ledbandet. Stödbandage i 1 vecka så han ej kan belasta armbågen på samma sätt, koppelvila i 14 dagar. Än så länge har hunden inte visat någon symtom på hälta men har bara gått 1 veckan sedan vi var till veterinären. Vi fortsätter koppelvilan i 7 dagar till. (obs, hunden får röra sig men under sansade former. Ej springa lös och ej busa med andra hundar)
...saxat från tråd på alltomhundar.com/hundforum.
Nu ringer jag veterinären imorgon så de får kolla upp Kibo. Jag har klämt och känt, försökt hålla honom i vila med koppelpromenader, gett massage...han är ändå stel och haltar när han vilat. Tänker inte ge mig med en diagnos på "växtvärk" eftersom jag läst att det inte egentligen finns en sådan diagnos. "Växtvärken" beror i sin tur på något annat och är enligt många hundägare på nätet något som vererinärer tar till när de inte riktigt hittar något annat fel. Ibland går det tillbaka och då spelar det ingen roll...men andra gånger gör det inte det och då är det värre.
Orolig matte nu...
måndag 22 september 2008
Vi har...
...världens bästa hund! Tusen tack till Helena som valde ut honom åt oss. Inte hade det blivit lika bra med någon annan. Och tänk om jag låtit Jonas bestämma och köpa en stövare!!!??? Hujedamej. Tur att han är en Fridolf och jag en Selma. *ler*
Fönstertittare?
Ett nytt inslag i höstmörkret är reflexerna av oss i fönsterrutorna. Vi har ju fönster som går långt ner mot golvet, så Kibo har fullt upp med att morra och skälla åt alla figurer i fönstret emellanåt.
Var hemma själv med honom när han premiärskällde och jag studsade såklart upp ur soffan när han stod och tokskällde mot en mörk trädgård....vad är det han ser som inte jag ser??!
Snart förvandlades oron till....vad är det jag fattar som inte han fattar??! Hur lär man en hund att det är JAG i rutan...också. Det går förmodligen inte ens. En fönsterreflektion är ju inte ens hälften så skarp som en spegelbild.
Nu händer det att jag hoppar till av ren överraskning när han sätter igång, om man råkat röra sig på ett sätt han uppfattar i fönsterrutan. Särskilt högt hoppar jag om man sitter tätt bredvid. Typ med örat i höjd med hans plötsligt-och-utan-förvarning-skällande-mun.
Var hemma själv med honom när han premiärskällde och jag studsade såklart upp ur soffan när han stod och tokskällde mot en mörk trädgård....vad är det han ser som inte jag ser??!
Snart förvandlades oron till....vad är det jag fattar som inte han fattar??! Hur lär man en hund att det är JAG i rutan...också. Det går förmodligen inte ens. En fönsterreflektion är ju inte ens hälften så skarp som en spegelbild.
Nu händer det att jag hoppar till av ren överraskning när han sätter igång, om man råkat röra sig på ett sätt han uppfattar i fönsterrutan. Särskilt högt hoppar jag om man sitter tätt bredvid. Typ med örat i höjd med hans plötsligt-och-utan-förvarning-skällande-mun.
söndag 21 september 2008
Snart 3 månader...
...på Kedjegatan och Kibo har inte tuggat sönder någonting hemma. En sko har han tydligen bitit lite i på Jonas jobb... och han gillar att bära strumpor och samla dem i bädden. Men vi har hittills varit lyckligt förskonade från allt annat tugg.
Å andra sidan har vi varit väldigt noga med att plocka undan saker som han kan tugga sönder. Fast i vår soffa t.ex. som är 3 år gammal finns det lite lösa trådar här och där...men inte ens de har han dragit i trots att han ofta ligger där i hörnet.
Utomhus däremot har han förändrat vår trädgård en del. Det är numera minst tio gropar i gräsmattan....som jag tidigare skrivit om har han grävt upp rabatterna med tulpanlökar....han har noppat av varenda gren lägre en 1 meter på syrenen....m.m.
Å andra sidan har vi varit väldigt noga med att plocka undan saker som han kan tugga sönder. Fast i vår soffa t.ex. som är 3 år gammal finns det lite lösa trådar här och där...men inte ens de har han dragit i trots att han ofta ligger där i hörnet.
Utomhus däremot har han förändrat vår trädgård en del. Det är numera minst tio gropar i gräsmattan....som jag tidigare skrivit om har han grävt upp rabatterna med tulpanlökar....han har noppat av varenda gren lägre en 1 meter på syrenen....m.m.
Haltande hund
Senaste veckan har Kibo varit lite stel i vänster framben när han legat en stund, men det har gått över när han rört på sig en stund. Jag har försökt känna igenom honom men han har inte markerat någonstans...att det gjort ont eller ömmat alltså. Har rådfrågat uppfödaren som tror på sträckning. Skönt att vi tror samma sak =)
Han hinner ju överallt.
Vi ska avvakta ett par dagar till, hålla Kibo lugn och inte låta honom hoppa neråt. Så får vi se. Blir det inte bättre får vi ringa vet. Hoppas vi slipper. Ska filma honom också när han har legat ett tag så blir det lättare (?) att se hur han rör sig inför eventuella undersökningar.
Det blir ingen valpkurs på måndag i alla fall.
Han hinner ju överallt.
Vi ska avvakta ett par dagar till, hålla Kibo lugn och inte låta honom hoppa neråt. Så får vi se. Blir det inte bättre får vi ringa vet. Hoppas vi slipper. Ska filma honom också när han har legat ett tag så blir det lättare (?) att se hur han rör sig inför eventuella undersökningar.
Det blir ingen valpkurs på måndag i alla fall.
lördag 13 september 2008
Träning
Vad håller vi på med just nu? Först och främst är det ju att repetera övningarna från kursen (kontakt, stanna kvar, inkallning etc.) och så pysslar vi ju även på med koppelträning (att icke dra), stopp och lite apportering. Fast egentligen håller jag ju på med en massa olika inlärningar som inte är någon direkt träning, utan bara inslag i vardagen. Stanna och vänta på kommandot "över" när vi ska över en väg, att vänta på "varsågod", att lämna över leksaken till mig m.m. Dessutom ger jag alltid dirigeringstecken när vi är ute och ska svänga. Det ser skittöntigt ut, men är ju ett enkelt sätt att träna in detta på. Vad mer....sitt, ligg och stå förstås.
Dessutom står Filip för inlärning av lite konster och trix som "tass" och "kryp".
Häromdagen skulle Kibo följa med och hämta tidningen. Jag gav honom den i munnen och han bar den så stolt ända in i huset. Det här går ju som smort tyckte jag, ända tills jag skulle försöka få tillbaka den. Efter några "loss", "tack", suckar och runda ord fick jag tillbaka en tidning som icke var läsbar längst ner...mot mitten.
Dessutom står Filip för inlärning av lite konster och trix som "tass" och "kryp".
Häromdagen skulle Kibo följa med och hämta tidningen. Jag gav honom den i munnen och han bar den så stolt ända in i huset. Det här går ju som smort tyckte jag, ända tills jag skulle försöka få tillbaka den. Efter några "loss", "tack", suckar och runda ord fick jag tillbaka en tidning som icke var läsbar längst ner...mot mitten.
Valpträff idag
Klockan 9 ska vi samlas i Långnäs. Det är riktig lyx att bo så nära uppfödaren måste jag säga. Igår var Kibo med Jonas i slakteriet och alla dofter där tröttade ut honom rejält. Han slocknade för natten kring halv åtta igår kväll och klev upp med mig runt halv sju. I frysen ligger nu en påse märgben, samt en påse med älgskånkar som skall användas för spår till våren.
Efter valpträffen väntar uppvaktning av familjen (jag fyllde år igår) hemma på Kedjegatan och senare på kvällen blir det mindre partaj med goda vänner. Anar att Kibo kommer att vara totalt slut även ikväll.
Efter valpträffen väntar uppvaktning av familjen (jag fyllde år igår) hemma på Kedjegatan och senare på kvällen blir det mindre partaj med goda vänner. Anar att Kibo kommer att vara totalt slut även ikväll.
torsdag 11 september 2008
Valpkursen
Kursen går bra....i onsdags var jag där eftersom Jonas jagar hela veckan. Efter att som vanligt ha varit vildast av alla under de första 10 minuterna, skötte han uppdragen femstjärnigt! Vi repeterade kontaktövningar, inkallningar, sitt och stanna kvar....etc. Man blir som stolt ändå. Dessutom är han ju ännu duktigare hemma där det inte är 10 andra hundar som är så rackarns intressanta!!
söndag 7 september 2008
Lektajm
Bredvid vårt kvarter en superfin liten skogsdunge med massa roliga stigar att utforska, samt en äng med kul gräs att vålda lös på!!
OBS: Dålig mobiltelefonvideoversion
Värsta Vildingen
Något avlång....
Som väntat var Kibo typ vildast av alla närvarande på kursen....men så var han ensam flat också. *ler* Det är Jonas som sköter hunden i första hand under de här träffarna och jag tycker han sköter sig mycket bra. Han är så duktig och lättlärd...Jonas alltså. Kibo är såklart också duktig, men kursen är ju trots allt inte enbart till för att valpen ska lära sig följa husse/matte trots annan stimulans...utan för att lära husse/matte hur saker och ting fungerar. På onsdag ska jag dit eftersom Jonas är i älgskogen hela veckan lång.
Utflykt på Fåröberget
Helgen har spenderats uppe i Överkalix....nytt ställe för Kibo med många nya dofter att sniffa in. Nu ligger vackerhunden och sover i soffan efter en promenad på Grisberget där vi klättrat på stenar och tränat lite kontaktövningar, samt den ständiga prövningen inte-dra-i-kopplet-träningen i början av promenaden (som tog halva sträckan idag innan han slutade dra). Tog ca 15 minuter innan han gav sig. Men sen gick han resten av vägen med slakt koppel minsann.....skam den som ger sig.
Zzzzzzzz
Man ska vara nära.....alltid.....mycket nära......
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
