Matte har varit borta!

Det märks att jag varit borta. Ett par dagar bara men Kibo testar som om jag vore en helt främmande människa. Vi var ute på en lång promenad han och jag. Passade även på att springa lite tillsammans längs cykelvägen. Det var svårt att hänga med i tempot *flås flås*. Oj vad han älskar att springa och oj vad skönt det ska bli nu när han slipper koppeltvånget.

Det gick väldigt bra tills vi började närma oss hemmaplan igen. Då började han studsa och bita i kopplet. Det tog en bra stund att sitta - gå -sitta - gå- sitta - gå innan han fattade att det varken blev mer promenad, någon lek med matte eller godisbiten som alltid väntar i hallen efter promenaden. Efter flera minuter gav han upp och gick lugnt och stilla som vanligt efter mig in på uppfarten och in i huset. Stod tålmodigt och väntade på att reflexvästen och kopplet åkte av.....belöningen kom....godis.

Sedan..... när jag skulle klä av mig studsade han plötsligt upp igen och började hoppa efter jackan...sprang in i köket och tillbaka till mig igen...som bara nonchade och vände mig om. Efter ytterligare två sådana lovar satte han sig ner bredvid mig lugnt och stilla. Jag var precis på väg att böja mig ner för att berömma lugnet när han gjorde samma sak en gång till....hoppade...rusade fram och tillbaka och höll på....jag suckade vände mig och och nonchade. Sista gången han sprang i full karriär flyttade jag mig hastigt åt sidan och han sprang rakt in i mina ben. Något förvirrad lommade han runt mig för att se vad jag höll på med. Jag platsade honom för att gå och hänga upp kläderna. Gick mycket bra. Kom tillbaka för att ge beröm.....samma sak.....runt runt sprang han och hoppade och nafsade efter mina kläder. Som han inte gjort på hur länge som helst. Då rann det såklart över för mig och jag flockade tag honom ordentligt i örat medan jag eventuellt skrek något okristligt ord. Då kastade han sig på marken som den lilla skit han är och jag gick iväg. Han kom inte efter för att slicka mig i ansiktet och göra mig till lags som han brukar. Nu gick han istället bort och lade sig...och somnade så det skallrar i hela huset av hans timmerstockar. *skrattar*

Det kan inte stämma!

Enligt rasstandarden på www.frk.nu:

Mankhöjd:Önskvärd mankhöjd hos hanhund: 58-61 cmÖnskvärd mankhöjd hos tik: 56-59 cm

När vi mätt mankhöjden på Kibo (ja jag vet var manken sitter) så är han ca 60 cm hög. Men han är ju SKITLITEN!?!? I jämförelse med alla andra flattar jag träffat så är han ju nästan 10 cm lägre i mankhöjd. Eller är alla andra flattar mycket större än rasstandarden? Är det nu någon som läser detta som har en flat kan ni gärna kommentera kring detta, för jag fattar inte. Han är ju bara 6 månader (snart) så han ska ju växa till sig i kroppen men alltså inte öka mer på höjden....helt ofattbart. Hans pappa Kenzo är ju inte ens en stor flat och han är ju högre. Och jag kan inte bara vara "hemmablind" för Kibo har ju träffat andra flattar och vi har passerat andra flattar. Eller?

Jag vet inte...

...vi köper ju nya leksaker till Kibo då och då för att det är så himla skoj. Men allvarligt talat så vet vi inte längre riktigt vad vi ska köpa. Han har söndrat alla sina valpleksaker. Det kan man kanske förstå iofs för de var ju lite mindre och mjukare. Men han har även tuggat sönder Qulan (som är av hårdplast), en leksakspipkrokodil som var helt ny (tog 10 minuter max), en tennisboll, ett KONG (!) ben, en tuggknut och nu även..... den IDAG inköpta.......dyra.....

*grrrr* 179 kronor. Vi valde verkligen med omsorg. Det tog en kvart. Byta? Förmodligen inte...vi köpte den inte här i stan. Någon som ska till Ske-å i helgen?!?
Den går ju att använda, men tuggsnöret är av....jag vill ju bara påpeka att efter bilden togs så bet han av det helt....rakt av bara.....schwooop.

Ett styck vacker hund



Ett styck dekig hund

Det var sekunderna efter denna bild togs som skadan på Kibos ben misstänks ha uppkommit....med syrran.....i dräneringsdiket.....



Innan röntgen



Väntar på veternärutlåtandet.....när vi fått hämta ut en icke-opererad hund

En skänk från ovan!

Jag har hittat ett flat-forum på nätet.... www.flatcoated.se/forum. Guds gåva till Kedjegatan. Efter att ha gått en valpkurs där alla andra vovvar (golden och labradorer mestadels) låg snällt och stilla vid ägarnas fötter, medan vi undrade vad som kunde vara så fel med vår egen svarta diamant. Så hittade jag i alla fall detta forum, som verkar innehålla många "vanliga" medlemmar.....alltså inte bara typ proffs och hundägare sedan 200 år tillbaka....så man inte behöver känna sig så korkad om man ställer sina frågor. Total lycka när jag läser inlägg efter inlägg med ägare som beskriver vår hund!! Han är inte bara ouppfostrad som det kändes som om alla tyckte när vi var på kursen..... han är en flat! Jippi!!

Samtal med veterinären

Samtal med veterinär Bergdahl under fredagseftermiddagen för att få svar på de frågor vi haft. Summering:

Ligamentet är/var av. Precis som de sa första gången så har smällen (?) Kibo fått orsakat en fraktur i form av en spricka och dessutom har ledbandet slitits av och dragit med sig en benbit. Det är nu denna benbit som fäst vid benet igen...och alltså har även ledbandet fäst. Därav veterinärens uttryck "ledbandet höll, men inte benet", som gjorde oss så förbryllade. Sjukgymnastik NEJ, stretching ABSOLUT INTE, vanliga promenader HELT KLART, simning PERFEKT OM DET VARIT SOMMAR. Promenader med gott omdöme förstås. 2-3 km inga problem....men gärna på anpassat underlag och endast i koppel och utan lek med andra hundar.

Mycket lättade!

Igår morse åkte vi till Djurkliniken för operation.....vi lämnade en sövd voffsing och förväntade oss att hämta hem honom under eftermiddagen eller kvällen. Mycket förvånade och nervösa när samtalet från veterinären kom redan halvtimmen efter....ingen operation.

Benbiten som lossnat hade tydligen fäst vid benet igen och börjat läka ihop av sig själv. Han hade bedömt att det var bättre att låta benet läka ihop naturligt istället. Så till lunch hämtade vi en ganska dekig, rödögd och vinglande hund igen. Vi är alla mycket glada och lättade! Nu väntar en månads vila med bara koppelpromenader, utan lek och bus med andra hundar. Känns som om vi inte ska klaga.

Frågan kvarstår dock... när de gjort första undersökningen sa de att ett ligament var avslitet också..att det alltså var tre skador.....fraktur...ligament och benbit. När jag ringde upp dagen efter bekräftade en sköterska detta och sa dessutom att "det är en svår operation" och "om det bara varit benet". Nu igår så pratade veterinären bara om benbiten/frakturen och sa följande "det är en ovanlig skada på en valp"...... "han har troligen fått en smäll från sidan" samt "ledbandet var starkare än benet...det höll men inte benet". Så vi måste ringa och kolla upp hur det var egentligen det där med ligamentet...är det av eller inte? Är det uttänjt eller inte? Är det bra eller inte?

Det närmar sig...

...och jag börjar oroa mig igen....det har känts lugnare under slutet av veckan......allt började sjunka in samtidigt som det var länge kvar till operationen och beskedet. Men i övermorgon kommer domen.

Något understimulerad!

Någon här på Kedjegatan är totalt galen. Någon har inte det minsta ont i benet. Ord som "Aj!" "Sluta!" "Fy!" "Nej!" hörs allt oftare trots att vi försöker att inte tjata alltför mycket. Men frustration uttrycks för tillfället genom att göra nya smärtsamma saker, som t.ex. attackera hälsenorna bakifrån....hoppa upp och slita i kläderna bakifrån....nappa åt sig allt man hinner från bord, diskbänk, tvättkorg och andra ställen.

Att vi försöker aktivera på andra sätt genom att lägga sök i huset, träna kontaktövningar, stanna, göra paket att bita sönder etc. skiter väl han i just nu.

Och än är han inte ens opererad. Hur ska det gå när han VERKLIGEN ska ha konvalecenstid i typ 2 veckor. Jösses.